Direktlänk till inlägg 3 juni 2010
självkänslan har fått sig en liten knäck. Känns just nu som jag inte klarar nånting, varken jobb eller relation. Är det nåt fel på mig? Vad är det som är fel i så fall? Varför blir det så här? Lever jag i fel århundrade? Överdriver jag? Varför får inte jag vara som jag är? Hjärtat värker för jag förstår inte
Idag var jag tvungen att prata med kioskägaren och säga som det är att jag inte orkade jobba idag. Vi pratade en stund och sen säger han att han funderat över mig och vill inte att jag ska fortsätta en period till hos honom. Märk väl nu att jag är inte arg eller bitter på honom men väldigt störd av fakta. Fakta är att han märkt att jag är stressad och jag är långsam och gör mycket fel pga att jag är stressad. Han hade räknat med att få in någon som kan hoppa in på deltid så han får tid över för annat. Men han ser att jag är inte redo att arbeta ens halvtid. T.om min dotter såg detta när hon besökte mig i kiosken. Själv har jag känt mig väldigt nöjd med vad jag åstadkommit, fast jag vet att jag varit nervös när kunder kommit och gjort fel osv. Men är det hela världen? Jag kanske lär mig? Eller, jag vet inte. Som sagt, min självkänsla fick sig en knäck idag. Jag har en vecka kvar på perioden men jag har ingen lust att gå dit och sitta av tiden, för stå i kassan gör jag inte något mer!
Stolt? ja, kanske det. Men varför ska jag egentligen gå dit när jag uppenbarligen inte är till någon hjälp.
Nu känns det nästan mer som att jag ska söka heltids sjukersättning, men orkar inte bråka. Egentligen förstår jag inte hur det kunde bli så här i mitt liv. När jag ser bakåt så ser jag ett mönster. Ju mer jag försökt leva upp till ett ideal och ju mer jag försökt att gå upp i arbetstid desto hårdare har jag fallit. Jag vill inte falla hårt igen! Finns det ingen plats för en som mig?
"Kod för att importera min blogg till Nouw: 4864799500"
Nu har jag bestämt mig. Jag kommer inte att blogga via bloggplatsen längre. Men bloggen kommer att finnas kvar så om det är något speciellt man letar efter så förtvivlen icke. Från och med idag säger jag definitivt ett stort TACK och adjö t...
En längre tid har jag funderat på att flytta min blogg. Är lite trött på den gammaldags designen här....man kan inte göra så mycket och det känns gammalmodigt. Så när jag nu flyttar så hoppas jag ni följer med! Jag säger till när det...
Kontakta mig på mejl:
margita.andersson@gmail.com
IAKTTAG, LYSSNA, TIG.
DÖM SÄLLAN.
FRÅGA MYCKET.
August von Platen