Direktlänk till inlägg 17 januari 2012
Eftersom jag inte har någon bil så blir det väldigt mycket
bussåkande för mig.
Till slut lär jag känna både chaufförer och andra passagerare, vilket är
jättetrevligt.
Jag är väldigt social på det sättet. Har lätt för att få kontakt med
helt främmande människor och vet vad de flesta heter här i grannskapet
och var de bor.
En av de busspassagerare jag lärt känna är R.
Hon bor i nästa by och vi träffs ibland när vi bägge två är på väg in
till stan.
För en tid sen berättade hon för mig att hon virkar vantar och säljer en del av dem.
Hon hade ett par på sig själv och jag blev stormförtjust i dem.
Så vackra.
Jag frågade om hon ville virka några till mig och jovisst, det skulle hon göra.
Efter bara någon dag träffades vi på bussen igen.
Då har hon med sig exakt samma vantar som hon visade mig för några dar sen.
Du får dem säger hon.
Va? sa jag. Nej, jag betalar dig förstås.
Men hon envisades, så nu är jag begåvad med ett par jättefina
virkade vantar!
Tack snälla R!
Jag ringer dig snart så du får komma hit och fika och titta på mina katter!
"Kod för att importera min blogg till Nouw: 4864799500"
Nu har jag bestämt mig. Jag kommer inte att blogga via bloggplatsen längre. Men bloggen kommer att finnas kvar så om det är något speciellt man letar efter så förtvivlen icke. Från och med idag säger jag definitivt ett stort TACK och adjö t...
En längre tid har jag funderat på att flytta min blogg. Är lite trött på den gammaldags designen här....man kan inte göra så mycket och det känns gammalmodigt. Så när jag nu flyttar så hoppas jag ni följer med! Jag säger till när det...
Kontakta mig på mejl:
margita.andersson@gmail.com
IAKTTAG, LYSSNA, TIG.
DÖM SÄLLAN.
FRÅGA MYCKET.
August von Platen