Agnes, min enda kvarvarande sibiriska katt   , hon har sina speciella sovställen, precis som andra katter.

Ibland sover hon högst upp i klösträdet. Det har hon ju helt för sig själv nu.

Ibland sover hon på min säng och helst då vid huvudkudden.

Sen har jag några kryp-in ställen som hon också älskar.

Bland annat denna igloo.

Måste jag le?

Mitt allra första golv-till-tak klösträd gick av på mitten en gång när min sibbe Algot fortfarande bodde hemma. Det blev ett väldigt chabrak! Som tur var klarade sig Algot undan med skrämselhicka.

I mitten på detta klösträd fanns en liten igloo och den har jag kvar och där ligger också Agnes allt som oftast.

Sen har vi då en plats som nog får räknas in till hennes absoluta favoritplatser:

en gammal skokartong.   

Är det inte typiskt katter?!

Jag hade tänkt slänga kartongen och den stod på mitt skrivbord och väntade på att jag skulle få energin till att verkligen slänga den   men under tiden hittade ju Agnes den.

Så jag lade dit en mjuk filt och nu älskar hon denna plats!

Underbara Agnes!   

Min Agnes, som kan vara ganska så misstänksam mot nykomlingar, verkar ändå ha accepterat att Aksi numer bor hos oss. Jag försöker ge Agnes den uppmärksamhet hon förtjänar men det gör lite ont i mig varje gång jag går ut med Aksi för jag inbillar mig att Agnes också vill följa med.

Men när det gått ytterligare en tid så tror jag att jag ska testa att ta ut dem på samma gång. Och sen när Aksi kan vara själv nån timme så kan jag då passa på att rasta Agnes. Det ska säkert bli jättebra det här.

Se så fint de ligger vid varann i soffan. Agnes får alltid ligga i mitt knä och Aksi ligger bredvid.   

Ursäkta den suddiga bilden ovan. 

Söker fortfarande en fodervärd till Caelyn.

Hon är tingad och går förhoppningsvis över till min uppfödarkollega MissEmmis ägo, förutsatt att alla test som görs på Caelyn, är bra.

Det är med blandade känslor jag säljer henne. Uppfödning kostar mer än det smakar. Tyvärr är det så. Det är en hobby som slukar pengar och de pengarna har jag inte just nu. Så jag får göra en paus, för alltid eller för en tid. Man vet ju aldrig, jag kanske vinner en miljon!!     

Jag är fortfarande intresserad av avel och vill helst kunna fortsätta men, men...

Under tiden jag väntar på bättre tider,   , så tänker jag gå PawPeds G-kurs nr 3. Så under sena höst och tidig vår vet jag vad jag ska göra. Ser fram mot det. Älskar att lära mig nya saker och att studera kattdjur och avel är bara i linje med vad jag var intresserad av när jag växte upp. Då ville jag bli veterinär.....Det är aldrig för sent för någonting! 

Lite bilder på Caelyn som alltså söker fodervärd.

OBS! Jag tror hon skulle trivas bäst hos en familj med barn eftersom hon är extremt leksugen. Hon är inte direkt någon knäkatt men kan ändå när andan faller på komma upp och sitta en stund i knät och kela. För övrigt älskar hon att kela med buffar och prat och vill vara med på det mesta. 

En levnadsglad liten tjej som redan accepterat Aksi här hemma. Se bara!

Jag har en längre tid våndats över hur mitt katteri ska utvecklas.

Tyvärr är det så att jag vill mer än jag har ekonomiska resurser till. Efter att jag för ett år sen blev sjukpensionär på heltid har jag inte så mycket att röra mig med.

Dessutom har jag i många, många år velat ha en hund. Nu dök ett tillfälle upp där jag får vara fodervärd åt en 7-årig tibetansk spaniel, en tik, och det kändes helt rätt.

Men det betyder också att jag, åtminstone för stunden, måste lägga ner mitt katteri.   

Jag kommer dock inte att lämna den världen eftersom avel är något jag är mycket intresserad av.

Förra veckan fick jag reda på att jag har kommit med på PawPeds kurs nr 3 och den tänker jag gå.

Man vet ju aldrig hur saker och ting utvecklar sig. Kanske jag någon gång i framtiden kan starta upp mitt katteri igen. Det vore härligt! Men då blir det troligtvis så att jag skaffar en fodervärdsfamilj så kattungarna kommer inte att växa upp i mitt hem.

Så -

Min underbara, fina, lekiga Caelyn såldes igår till MissEmmis. Hon ska gå i avel men utan mitt stamnamn då. Det är en superbra lösning för alla parter. Caelyn får bidra med sina gener till aveln och jag får ekonomisk lättnad.

Klart att det samtidigt känns sorgligt. Det gör ont i mitt hjärta.   Men jag påminner mig om att det är så här livet är:

Det enda som är beständigt är förändring!

Det är lika bra att anamma den sanningen så blir livet lite lättare.

Häromdan fick jag ett mejl från en "gammal" vän som jag umgicks med i Målsryd. En pigg och glad tjej som älskar djur och framför allt fåglar. Hon har 4 stora fåglar hemma. Rebecka, som hon heter, och hennes pojkvän var i Kungälv och eftersom jag bor nära så kom de förstås på en visit. 

Här är Rebeckas vackra fåglar!

Bild lånad av Parrotmusic, ett företag Rebecka startade när jag fortfarande bodde i Målsryd och jag var med när hon lade upp strategier och tänkte ut företaget, så jag har varit med från början! Fast Rebecka gjorde jobbet måste jag säga så det inte blir något missförstånd här!   

En liten rolig film där Felix rockar loss! 

Rebecka spelar fiol också och några andra instrument, som synes:

Det blir oftast att vi spelar och sjunger när hon och hennes pojkvän är här. Kul! 

Agnes trivdes också i Rebeckas knä. 

Det är så roligt att gå ut med Agnes nu! Hon har fullt ut accepterat att vi flyttat och äger nu sitt nya område! Så härligt! Det tog ett drygt år.....

Gissa om jag blev både rörd och lycklig nu ikväll när jag får världens finaste bild av Alice hos hennes nya familj.

Hon ligger i dotterns knä och sover fridfullt. Detta har Alice längtat efter tror jag. Hon fick aldrig chansen eftersom Agnes var där och jagade iväg henne. 

Mitt hjärta svämmar över av lycka när jag tittar på bilden. 

Äntligen får Alice en (två) mattar och en husse att rå om helt själv. 

Hon är så värd det, fina fina Alice!   

Detta skriver jag med ett sting i hjärtat och livrädd för att jag ska ångra mig.....  

Men jag gör ändå ett försök så får vi se vart det leder.

Saken är den att jag inser med mitt förnuft att jag inte har råd att hålla på med avel   och jag har grubblat på detta hur länge som helst. Jag vill ju egentligen ha en fertil hona hemma men som det ser ut nu så har jag inte råd till det. Kanske inte ens till en fodervärd.....

Usch, det här verkar ju helt virrigt, men det är precis sån jag är nu. Det är därför jag gör ett försök till att hitta det ultimata fodervärdshemmet så kan det ta beslutet för mig.....  

Om jag väljer fodervärd så kan jag ju fortfarande hålla på med avel....

Ok, here we go!

Jag söker alltså dig som är intresserad av avel eller testa på hur det är att ha en kull kattungar.

Du MÅSTE bo i Göteborgsområdet eller norr om upp till Stenungsund/Uddevalla. Jag har ingen bil så jag vill inte att det ska vara krångligt för mig att ta mig till fodervärden.

Du får ta hand om min Caelyn som är från min egen uppfödning. Hon är i dagsläget snart 13 månader och det är fortfarande mycket kattunge i henne. Jag vill att hon ska få en kull tidigast till sensommaren eller hösten 2014, men jag kan också skjuta upp det om det skulle vara så. Men en kull på henne innan hon blir 3 år är i alla fall mitt mål.

Kullen växer upp hos dig som fodervärd och allt som rör avtal kring fodervärdskap pratar vi tillsammans om och skriver ett kontrakt.

När kullen har flyttat så övergår katten i din ägo.

Caelyn är en pigg liten tjej med mycket lek i sin kropp. Hon älskar att springa efter ett måttband!   

Hon kan emellanåt vara väldigt gosig och ligger då i knät och spinner, men som sagt, det är mycket spring i hennes ben fortfarande! 

Hon har varit på utställning en gång och fick bra bedömning. OM du skulle råka vara intresserad av att ställa ut så får du gärna göra det. Jag är inte så där jätteroad av utställning, det blir för många timmar helt enkelt.