Vad har du för förhållande till gräsklippare?

Konstig fråga kanske. För det första måste man väl ha en gräsmatta för att överhuvudtaget komma att tänka på gräsklippare antar jag.

Men kanske ändå inte.

Några av er har kanske tjänat sina första små fickpengar genom att klippa grannens gräsmatta?

Min pappa föredrar handgräsklippare. Han tycker han får motion då. Det kan ju ligga något i det.

Själv har jag ingen gräsmatta att tala om. Det skulle vara vid min odling då.

Där måste vi hålla ordning på gräset utanför odlingslotten och då önskar jag att vi kunde ha tillgång till en rejäl gräsklippare. Ingen sån där stor en som man kan sitta på men en lagom som lätt tar bort det envisa gräset som gärna växer över alla kanter.

Jag är som pappa och vill ha en handdriven. Har ju ingen yta att tala om heller för den delen.

Hopppas ni gör som jag och samlar på allt gräs.    Det är ett utmärkt gödselmedel! Så släng inte bort det! Utan det lägger du i dina rabatter eller i kökslandet. Växterna blir så glada!

För detta ändamål finns det en uppsamlare man kan skaffa till sin handdrivna gräsklippare. Bra va!

 Klicka här för att läsa mer om uppsamlaren.

För övrigt planerar jag faktiskt en liten gräsmatta, modell mindre, på min odlingslott. Har fått för mig att det blir mysigt att ha en sittgrupp där så man kan sätta ner fötterna på mjukt gräs under sommaren.  

Idag kom min syster med det utmärkta förslaget att ta bilen till Marstrand.

Det är alltför sällan jag kommer ditut tycker jag men när jag väl är där njuter jag i fulla drag.

Lite lustigt är det. När man har något nära så verkar det som att man inte utnyttjar det så mycket som man tänkt sig. Fast nu börjar snart badsäsongen och då hade jag tänkt att jag ska ta mig till Nordön och bada, varje dag....  nä, inte varje dag...men oftare än förra året.

Vi ställde bilen på den vanliga parkeringen på Koön och vandrade sen bort till färjan.

Påskhelgen brukar vara den första helgen då turister och andra ortsbor invaderar kustsamhällena. Likadant var det idag förstås. Dessutom hade jag tur för jag ville gå den årliga konstvandringen som pågår i hela Bohuslän (kanske i andra delar av landet också?). Så det blev både kultur och vandring idag.

Men vi började med att gå runt ön. Jaja, min syster gick runt hela ön, men jag fuskade lite och tog en genväg genom skogen. Det skyller jag på att jag idag inte känt mig helt kry, har haft snuva och känt mig lite så där hängig. 

Kaprifolen vaknar till liv och murgrönan klättrar för glatta livet i trädet.

När jag passerat genom skogen är jag på andra sidan ön och siktar havet. Varje gång en lika skön känsla! 

Nu har jag Carlstens fästning bakom mig

Fortsätter sen tillbaka mot samhället och njuter under vägen av hav och sten. Det finns inget bättre enligt mig!   

Fyren Pater Noster skymtar i bakgrunden på den första bilden.

"Min badstrand"   

Tillbaka nere i samhället gick vi runt och tittade in hos olika konstnärer. Här är ett litet axplock av det jag gillade.

Vid Båtellet 

visades alster av Tina Rang

Den här måsen tror jag är gjord av Tina Rang men vet plötsligt inte. Älskar den i alla fall.

På Rådhusgatan visade My Mogenfelt sitt måleri

Glas av Caroline Salander

Annat roligt hos Agaton.

Tack för idag kära syster!   

Vad har ni haft för er på annandan påsk?

Men nu var det ju länge sen jag bjöd på några kattbilder.

Det går absolut inte för sig så här kommer några att njuta av, huller om buller.

Det är gamla bilder av de katter jag ägt genom åren.

och att den kallas långfredag kanske ni som är yngre än mig (63) inte riktigt förstår.

Jag kommer ihåg, för ända till jag var 17 år (1969) var långfredan en fruktansvärt TRÅKIG och LÅNG dag.   

Det var en sorgens dag. ALLT var stängt och då menar jag verkligen ALLT - restauranger, affärer, biografer...

Man skulle inte ha roligt denna dag, utan just tråkigt, för att minnas att detta var en hemsk dag för Jesus.

Radion spelade tung musik, sorgmusik och bara kristen musik. 

Man skulle hålla sig i stillhet och det var inte lätt när man var barn eller ung. 

I Wikipedia står det så här:

I Sverige heter det långfredag eftersom dagen skulle präglas av sorg då dagen varit lång och besvärlig för Jesus. Under 1870-talet klädde sig många i svart.[2] Fram till 1969 fanns ett förbud mot offentliga nöjesetablissemang att hålla öppet. På långfredagen var affärer, restauranger och danslokaler därför stängda. I och med detta präglades dagen av stillhet. Allmän frid skulle råda och traditionen var att man skulle undvika onödiga aktiviteter och måltiderna bestod av enkel mat. Inte minst för barnen, som inte fick leka, kunde dagen upplevas som ovanligt lång och tråkig.[3] Många barn var tvungna att vara finklädda[4], vilket dock även gällde andra helger.[5] Sveriges Radio spelade kristna sånger, men inte världsliga.

Det där med att vara finklädd...när jag var liten var vi finklädda varje söndag. Söndagar var då en liten minilångfredag kan man säga. Vanligt var om vädret var fint så tog vi på oss finkläderna (som alltid betydde att vi också bar handskar, vita) och sen gick vi ut en promenad, hela familjen. Man mötte många andra familjer ute på en liten söndagspromenad, som också helgade vilodagen med att vara finklädda. Jösses, när jag skriver det här känns det som om jag vore hundra år...hmm...ja, det var onekligen helt annorlunda och en helt annan tid.

Men tro inte att jag helt och hållet tycker illa om det här. Nej, det finns en bit i det som jag kan sakna och det är detta att man är tvungen att stanna upp och reflektera. Det är nog inte så dumt egentligen. 

Ha nu en skön långfredag och gör vad ni vill med dagen!   

Idag är det skärtorsdag.

Konstigt namn egentligen...så jag var ju tvungen att googla för jag har ingen aning om varför det kallas för skärtorsdag och inte för rosa dagen....  nu var jag väl rolig...  inte....

Hittade en kort, bra förklaring. Det finns mer att läsa om vad gäller betydelsen av just ordet skärtorsdag.

Så här står det i Wikipedia:

Namnet, skärtorsdagen, kommer av att Jesus tvättade lärjungarnas fötter före måltiden, se fottvagning. Skär betyder ren.

Vad bra, då vet vi det. Har nog hört det förut men mitt minne är kort, men bra....

Skärtorsdag firas inte i Sverige, men i Norge är det helgdag och om ni skulle vara i Strömstad den här speciella dagen så undvik centrum om ni inte tycker det är roligt att det är livat värre! Läs mer här så förstår ni vad jag menar!   

och med detta inlägg vill jag önska er alla en HÄRLIG PÅSK!

Hoppas ni får en trevlig helg.

För säkerhets skull får ni flera olika påskkort så kan ni välja vilket ni vill ha...

Nä, jag ska inte luras idag, men däremot ge er månadens tänkvärda ord.

På min odling använder jag just nu 2 pallkragar. Förra säsongen använde jag som skydd billig fiberduk... 

ALDRIG MER!

Sååå dålig kvalitet! Det gick i bitar nästan direkt och sen såg odlingen ut som om det hade snöat...

Nix, från och med nu tänker jag bara använda kvalitet! Det får kosta, det är det värt.

Då och då ramlar det in en trevlig tidning som heter "Hemträdgården". Detta för att jag är medlem i Kungälvs trädgårdsförening. En mycket informativ tidning. 

I det senaste numret lusläste jag annonserna och kom på så vis fram till den här videon.

Detta vill jag ha! 

Visst, man kan ordna den där tunneln på ett billigare sätt, men fiberduken vill jag ha.

Fast å andra sidan, vill man bara ha fiberduken så kan du gå HIT.

Hur jag nu än gör, skaffar bara en fiberduk eller hela kitet, så är det bra att skydda sin odling från diverse skurkar som till exempel mördarsniglar, slagregn, frost i början av säsongen och diverse kryp som gillar att äta det jag odlar. Det blir ett bättre klimat för grönsakerna också under den där duken.

Nu längtar jag efter lite "riktig" vårvärme så jag kan fortsätta med min rabatt som jag börjat på.

Fick hem barrotade perenner som väntar i krukor på min balkong.

Japp. Januari 1981 och jag har fått veta att jag är gravid med mitt första barn.

Som jag längtat efter att få barn och bilda familj!

Jag gick upp i graviditeten och läste böcker om fostrets utveckling i livmodern.

"Ett barn blir till" med fantastiska bilder av Lennart Nilsson var en av böckerna jag läste.

Den tittade jag ofta i.

Förlossningen var beräknad till den 23 september 1981 och jag gick fortfarande på Grebbestad folkhögskola, där också den blivande fadern studerade.

Jag gick allmän kurs med tillval av keramik och vävning. Det var en intressant samling människor som gick på skolan. Några studerande var från utlandet som läste svenska. Jag blev bästis med två av dem, Katrin från Tyskland och Ria från Belgien. De har jag fortfarande kontakt med.   

Här är vi - från vänster till höger: jag, Katrin och Ria.

Några som studerade samtidigt på samma skola blev framgångsrika inom keramik och textil. 

Joakim fann sitt kall på skolan när han valde keramik som tillvalsämne. Jag minns honom som en lite galen och trevlig ung man.   

Läs om hans krukmakeri här!

En av mina vänner på skolan var också Kajsa Aronsson. Vi satte upp en väv tillsammans och umgicks en del. Mycket härlig tjej. Tyvärr tappade vi kontakten, men se här vad hon sysslar med idag! Jag har brev från henne som är täckta av jättefina små teckningar.   Hon gjorde även en liten nalle i keramik till mig och den har följt mig genom alla år.   

I vävningen gjorde jag också en bild. När den var klar ville läraren att jag skulle komma till henne i Smögen för att vidareutveckla mitt intresse. Hon tyckte jag hade talang. Men det blev aldrig av. Ibland kan jag gräma mig lite över det, men inser att det är ingen idé att tänka så. Det som blev det blev.

Här är den bild jag vävde när vi väntade Pekka (arbetsnamnet vi hade). Pekka för att barnens far är finsk så mina barn är faktiskt halvfinnar.   

Vävningen föreställer ett motiv från Resö i norra Bohuslän.

Liiite avis är jag på de som lyckades hitta sitt gebit inom konsthantverk. Själv hade jag såna drömmar. Vävde en del, men det blev aldrig av att det ledde till ett yrke. 

Under vårterminen 1981 gjorde vi en skolresa till Leningrad i Sovjetunionen. Ja, det hette så då.   

Nu heter stan St Petersburg och landet Ryssland.

Det var jätteintressant kan jag lova och det kanske förtjänar ett eget inlägg nån gång.

Här är jag i Leningrad/St Petersburg.

Under sommaren bodde vi hos mina föräldrar i väntan på att få flytta in i ett hus som vi skulle få hyra i Grebbestad. Sommaren 1981 var ganska varm, speciellt augusti och då var jag ju i åttonde månaden så det var tungt ibland.

Här är huset som vi fick hyra från augusti 1981 till juni 1982, sen var vi bostadslösa igen...

och här sitter jag i augustivärmen och svettas

I augusti kom också Katrin med sin pojkvän Werner för att hälsa på oss.

Här sitter vi på klipporna vid Sövall utanför Grebbestad.

Huset vi hyrde låg en bit på vägen mot Sövall och vi gick ofta dit ut till klipporna. Barnens far för att fiska och jag för att bara sitta och njuta och filosofera. 

På den tiden gick det faktiskt att få fisk från klipporna. Oftast var det torsk och det blev färsk fisk till middag, inte dåligt! 

Snart gick vi in i september och jag var ganska så nervös inför förlossningen. Jag hade gått en så kallad profylaxkurs. Det gick ut på att man skulle lära sig avslappning och en speciell andningsteknik under värkarna. 

Hjälpte det mig då? Njaaa...kanske lite, men förlossningen blev ju inte alls som jag tänkt.

Så är det nog ofta.

I nästa inlägg får ni läsa om min första förlossning.

Hoppas ni tycker det är värt att läsa det här...annars får ni väl blunda och titta bort och göra nåt annat....