Vet ni vad lycka för mig är just nu?

• att se kattungarna ligga och snusa i godan ro hos sin mamma
• att se och höra kattungarna dia
• att sitta här i köket med tvättrummet intill och det bara andas frid
• att det gick så bra med Alices förlossning
• att se de små liven trampa mot mamma
• att höra de små livens gälla skrik när mamma går på toaletten
• att se mamma Alices snabba spring tillbaka till bolådan 
• och.....ja.....det finns hur mycket som helst. Mitt hjärta svämmar över av lycka för de små! 

Haha....jag är som en förstagångsmamma!   Lite osäker och rädd att det ska hända min kattfamilj något. Jag tittar in i boet då och då och får för mig att "lever den där ungen där? Andas han/hon inte lite konstigt?" och mamma Alice - mår hon bra? Varför andas hon så snabbt? (Tills jag upptäckte att hon faktiskt spinner - det gör hon vanligtvis väldigt tyst men nu hör jag det)

Mamma Alice blöder ju fortfarande lite från baken (vilket är helt normalt) men innan jag fått prata med MissEmmis om det så hade min panikhjärna redan sett Blå Stjärnan och ja.....nu ska jag inte överdriva det här......  

Lugn, bara lugn, det är sån jag är och jag själv är van vid det. Det smittar inte av sig på kattfamiljen för den är helt lugn, jag lovar!! 

Idag har jag vägt ungarna och de har gått upp i vikt som de ska. Fotograferingen tar jag kanske ikväll när jag får hjälp av min dotter. 

Vill inte störa familjen för mycket nu i början. 

Undrar om vi med gemensamma krafter också kan lura ut könen på dem?!

Några av er som läser min blogg är kattuppfödare som jag och det tänker jag utnyttja nu.    

På så vis att jag ställer en fråga till er alla som har med mamma katt att göra.

Min Alice är förstås jättehungrig och jag försöker ge henne det hon vill ha. Igår fick hon bla äggula och KMR modersmjölksersättning. 

Den här mjölken funderar jag över, hur ofta kan jag ge henne det? Och äggula?

Jag vet ju att honan behöver dubbelt så mycket mat nu men ändå.....torrfodret verkar hon inte alls intresserad av just nu.

Och stackars Alice - hon försökte gå på toaletten  men ungarna skrek ju och hon fick ingen ro....precis som för oss....inte lönt att gå på toaletten utan att man är behövd!   

Här ser ni den nya familjen. Man kan tro att det är Agnes som är mamma.....men hon ligger ovanpå Alice.   Och ungarna diar faktiskt Alice.   

Vi får se hur detta går. Agnes är verkligen intensiv, det är som om hon tror att det är hon som är mamman. 

Fick veta att hennes syster var likadan och att systerns intresse svalnade så småningom. Hoppas det blir likadant här för ibland blir det för mycket av det goda och då får jag ta bort Agnes därifrån. 

Så här gosiga är de i alla fall:

Det är alltså Agnes längst upp i bilden.....och magen som ungarna diar är Alices.

planerar jag att lägga ut imorgon när familjen fått varva ner lite. Just nu ligger Agnes med familjen och övervakar att allt går rätt till.   

Det är lugnt och fridfullt i bolådan, ungarna diar och mamma Alice fick just sitt första mål mat efter förlossningen. Torrfoder och en äggula. Hon åt med god aptit. 

Jag tror att det är två hanar i kullen. Det är plan 2 imorgon, förutom fotografering, att försöka mig på att avgöra vilka kön de har. Måste dock få hjälp av min dotter så att jag kan använda ett förstoringsglas (hehe, en annan är ju inte purung längre och synen är därefter). Nästa vecka kommer också Emelie hit för att hjälpa mig och då kan jag berätta vad de små liven ska heta.  För då blir vi helt säkra på vilka kön de har.  Tack Emelie, för all hjälp jag fått av dig!!   

Jag har namn klart, men som sagt, är ni tjejer eller killar, ni små tokfina ungar!?

För gratulationer till kullen!

Jag är helt tagen - och trött! och lycklig!   

Det är helt underbart att ligga bredvid och lyssna på när ungarna diar. Vilket härligt, rogivande ljud!

Nu är det bara en sak som oroar mig lite grann och det är Agnes totala inlevelse i ungarna! Hon nästan sitter på dem och slickar dem och blir väldigt upprörd om jag tar henne därifrån. Jag försöker gå efter hur Alice tar det och hittills är hon lugn och accepterar att Agnes är en extramamma. Förstå mig rätt, det är underbart att Agnes vill hjälpa till, men ibland hjälper hon nästan till lite för mycket så att ungarna blir störda. Jag får se hur det hela utvecklar sig. Det är ändå mysigt att se hela stora kollektiva familjen!   

I naturen hjälps ju honorna åt också. Agnes är nog lite avundsjuk.   Hon vill nog också väldigt gärna vara mamma.

Agnes lugnar Alice under förvärkarna.   

Den förstfödda/e med fosterhinnan kvar.

Hela kullen alldeles nyfödd.

Den nya familjen.

Alice har lagt sig i födslolådan......men jag har inte märkt några andra tecken.....