Yipeee! Nu har de kommit!! De är så fina som jag föreställt mig och hänger så gott på örat!

En bloggkompis och jag beställde varsitt par från USA och jag är så nöjd med detta köpobjekt. Det får bli min egen lilla present till Alla Hjärtans Dag för att övertyga mig själv om att jag duger!!   

Istappar är det gott om denna vinter! Ni tänker er väl för när ni går utmed husen i städerna?! Rent livsfarligt som det ser ut på vissa platser!   

Utanför min grannes fönster ser det ut så här:

  Som en liten jalusi av is! :-)

Det har väl knappast undgått nån av er att alla hjärtans dag är på söndag!?

Jag är lite nyfiken - hur många av er firar egentligen den dagen??

Själv dristar jag mig kanske till att köpa en ask med geléhjärtan för att ge till mina älsklingar. Men det kan också glömmas   

För en som jag, som är född 52 i det förra seklet, så är Alla hjärtans dag inte så där jättespeciell. Dagen har blivit mer och mer lik det amerikanska sättet att fira dagen. Liksom så mycket annat så tar vi efter den amerikanska kulturen - på gott och ont!?!

Idag tog jag fram solglasögonen för första gången i år!   

  De skyddade så härligt från denna vackra gnistrande snö!

  Vilken härlig promenad jag fick i solskenet! Solen värmde lite lite grann!   

Idag skaffade jag mig en bluetooth USB så att jag ska kunna föra över bilder från mobilen till datorn på ett smidigt sätt   

Nu gäller det "bara" att komma på hur den lilla tekniken fungerar - än så länge har jag inte fått ordning på den   

det blir jag ibland  

Vad nu då? Jo, jag har kommit med på en kurs som jag blev rekommenderad av Nyföretagarcentrum att gå. Arbetsförmedlingen beviljade mig en plats och kursen startar om en och halv vecka.

De kallar den första veckan för en "analysvecka" och då kommer man fram till om min idé anses tillräckligt bärkraftig för att jag ska få fortsätta resten av kursen. Jag är numer inne på att hitta ett halvtidsjobb och ha den egna firman resten av tiden. Nåt annat tror jag inte är realistiskt. Nu till mitt bekymmer.

Jag fick schemat idag. Kursen är i Viskafors. Det tar mig ca en timme med buss att komma dit. Kursen startar varje dag 8.30 och slutar 16.30 med en timmes lunch mitt på dan. Hur länge sen var det jag jobbade heltid? Jo, ca 10 år sen och då var det bara en kort period. Innan dess och sen dess har det varit halvtid och 75% för min del. Och sjukskrivning....

Jag känner nu paniken växa - och kravet att vara duktig och lyckas!   Vet inte om jag orkar med så långa dar! Vad ska jag göra om jag känner att jag måste gå undan en stund. Det är ju inte precis nån rehabilitering jag är på! Men jag har bestämt mig för att strunta i det. Min hälsa är viktigast!!

Jag får väl också börja använda min Mindfulness riktigt ordentligt!! Och peppa mig till att känna att jag är värdefull även om jag inte orkar eller "lyckas". Blir lite trött på  mig själv för mitt ena jag säger mig att "det här är väl ingenting!" och den andra säger "herregud, vad gör du? klart du inte orkar det här! panik panik!! "

Hur skulle ni tänka i mitt läge? Jag vill ju verkligen klara av denna vecka men känner att jag är panikslagen   

Det är gamla svenska filmer! Älskar att se de flesta gamla filmerna, från 30-talet och fram till 60-talet. Sen är det inte lika roligt längre   

Antagligen roas jag så väldigt för att historia alltid varit ett intresse hos mig. Jag ser på filmen som en liten historielektion i miniformat.

Det går aldrig att göra en film utan att avslöja i vilken tidsepok den är gjord och jag tycker det är så förbenat roligt att kolla in hur de pratar, hur de klär sig, frisyrerna, interiören, synen på oss människor (som verkligen har ändrat sig radikalt bara under min livstid) och hur man bör umgås med varann. Osv osv.

Varje måndag sänder SVT 1 en gammal svensk film och idag har turen kommit till en film med Sickan Carlsson, som jag gillar skarpt. Hon är en typisk kvinnofigur från efterkrigstiden - glad, optimistisk och full av framtidstro.

Jag är född 1952 och minns denna känsla av optimism som låg i luften. Kriget var slut, allt var möjligt - i och för sig kom ju det "kalla kriget" och ställde till det, men det var lite senare.

Hemma i Sverige var allt fortfarande så oskuldsfullt. Vi hade det bra, människor fick det allt bättre. Det byggdes hus så det stod härliga till.

Allt kändes nytt och fräscht. Snabbköpen kom. Kommer ihåg när vi för första gången besökte Konsum. Det var en stor händelse. Allt fanns i samma affär.

På söndagarna klädde vi oss i fina kläder med vita handskar på händerna och så tog vi vår söndagspromenad, som resten av befolkningen.

Vi duade inte varann. Det kom på 60-talet eller var det 70-talet? Kommer faktiskt inte ihåg.

Nu ska jag mysa om en stund och titta på dagens gamla film - Dans på rosor heter den. Sickan Carlsson, Karl-Arne Holmsten, Hjördis Pettersson, Dagmar Ebbessen mfl. *Myser*!

Apropå mitt förra inlägg:

Säger man i eller på bloggen???