S*SENGA'S  SAMMELSURIUM

Inlägg publicerade under kategorin Mina barns födslar och uppväxt

Av Margita - 27 april 2015 09:23

 Så närmade det sig...min första förlossning.


Jag var rejält nervös. Hade ju ingen aning egentligen om vad som väntade. Tänk om mitt hjärta skulle spricka av smärtan....så gick jag och funderade...

 

 Det finns helt sannolikt lika många upplevelser kring detta som det finns förlossningar. Detta gäller helt säkert både tiden före, under och efter förlossningen.

Det här är i alla fall min historia.


Min historia tar sin början ungefär en vecka innan bebisen faktiskt bestämde sig för att kika ut. Jag var på en vanlig rutinkontroll hos barnmorskan i Tanumshede då vi vid denna tid bodde i Grebbestad i norra Bohuslän. Vi hyrde ett hus på Kuseröd, nästan precis vid havet. En sommarstuga som var vinterbonad.

Området som är ett sommarstugeområde ligger nära Krossekärr som i sin tur ligger precis vid havet.

 

Foto: Tommy Carlsson


Nåväl, på denna kontroll upptäcktes att mitt blodtryck var alldeles för högt så jag blev inlagd på lasarettet i Uddevalla. Eftersom vi inte ägde någon bil på den tiden så fick jag ta taxi. Det är ungefär 7-8 mil mellan Grebbestad och Uddevalla så det blev ju inte att barnets far besökte mig någon gång. Alldeles för långt och krångligt att ta sig dit.


När jag legat där några dagar och blodtrycket stabiliserats och jag fått klartecken att åka hem....ja då tyckte bebisen att vi kan väl lika gärna få det gjort nu. Vattnet gick. Men sände hände inget....och inget.


De bestämde att jag skulle få vila över natten och sen, om inget hände under morgonen så skulle jag bli igångsatt med dropp. Barnets far meddelades om läget via lasarettets telefon. Inga mobiler på den tiden inte. Han skulle få skjuts av en kompis nästa morgon för att vara med under förlossningen.


Morgonen kommer och det är stiltje på värkarna. Så de satte dropp på mig...och DÅ! mamma mia, det satte igång som bara den! Jag hann nog inte riktigt med. Dessutom blev jag orolig att barnets far inte skulle hinna fram. Jag kunde ju inte meddela honom att det satt igång med sån kraft. Senare visade det sig att han tagit det väldigt lugnt. De hade till och med stannat vid Dingle för att titta på en älg! Medan jag låg där och redan höll på att föda! Det var rätt oroligt för min del kan jag säga.


Värkarna satte igång vid 8-9-tiden nån gång. Allt gick planenligt. I början andades jag som jag lärt mig och det fungerade bra. Men ju starkare värkarna blev desto mer "borta" blev jag. Lustgasen använde jag flitigt. Men i det stora hela minns jag ändå denna förlossning som en lugn sån. Jag skrek aldrig som jag trodde att jag skulle göra. Nej, jag kämpade mer, liksom grymtade fram värkarna.


När krystvärkarna kom gick det som på räls. Då kände jag nästan ingen smärta alls utan bara jobbade fram bebisen. Så det var helt enkelt en riktigt harmonisk bra första förlossning jag hade. Jag var helt fascinerad av hela händelsen. När moderkakan kom ut och barnmorskan visade upp den blev jag tårögd.


Barnets far kom förresten inspringandes ungefär en halvtimme innan vår son föddes! Vilken tur att han hann! Jag kunde slappna av.


Kl 12.35 den 19 september 1981 föddes vår son. Något namn hade vi ännu inte....men det blev bestämt att han skulle heta Daniel, samma dag som vi åkte hem med vår son.

   

En större lycka än denna att ha ett nyförlöst barn vid sitt bröst, det har jag aldrig upplevt. Mina barn är min största lycka här i livet. Jag kunde inte slita mina ögon ifrån honom. Han var ju så söt och fin.....och alldeles underbar! Han vägde bara drygt 2 kilo när han föddes så han var lite liten och charmade alla barnmorskor på avdelningen.


Jag blev kvar på avdelningen några dagar så att amningen skulle komma igång vilket den gjorde med bravur. Skjuts hem fick vi av en gammal vän i Grebbestad och det var han som tog alla de här fina bilderna på nyfödd bebis och den nyblivna familjen.

 

Foton: Magnus Lindström


Fortsättning följer om min första tid som nybliven mamma.....

ANNONS
Av Margita - 28 mars 2015 17:45

Japp. Januari 1981 och jag har fått veta att jag är gravid med mitt första barn.

Som jag längtat efter att få barn och bilda familj!


Jag gick upp i graviditeten och läste böcker om fostrets utveckling i livmodern.

"Ett barn blir till" med fantastiska bilder av Lennart Nilsson var en av böckerna jag läste.

Den tittade jag ofta i.

     


Förlossningen var beräknad till den 23 september 1981 och jag gick fortfarande på Grebbestad folkhögskola, där också den blivande fadern studerade.


Jag gick allmän kurs med tillval av keramik och vävning. Det var en intressant samling människor som gick på skolan. Några studerande var från utlandet som läste svenska. Jag blev bästis med två av dem, Katrin från Tyskland och Ria från Belgien. De har jag fortfarande kontakt med.   


Här är vi - från vänster till höger: jag, Katrin och Ria.

 

Några som studerade samtidigt på samma skola blev framgångsrika inom keramik och textil. 

Joakim fann sitt kall på skolan när han valde keramik som tillvalsämne. Jag minns honom som en lite galen och trevlig ung man.   

Läs om hans krukmakeri här!


En av mina vänner på skolan var också Kajsa Aronsson. Vi satte upp en väv tillsammans och umgicks en del. Mycket härlig tjej. Tyvärr tappade vi kontakten, men se här vad hon sysslar med idag! Jag har brev från henne som är täckta av jättefina små teckningar.   Hon gjorde även en liten nalle i keramik till mig och den har följt mig genom alla år.   


I vävningen gjorde jag också en bild. När den var klar ville läraren att jag skulle komma till henne i Smögen för att vidareutveckla mitt intresse. Hon tyckte jag hade talang. Men det blev aldrig av. Ibland kan jag gräma mig lite över det, men inser att det är ingen idé att tänka så. Det som blev det blev.


Här är den bild jag vävde när vi väntade Pekka (arbetsnamnet vi hade). Pekka för att barnens far är finsk så mina barn är faktiskt halvfinnar.   


Vävningen föreställer ett motiv från Resö i norra Bohuslän.

  

Liiite avis är jag på de som lyckades hitta sitt gebit inom konsthantverk. Själv hade jag såna drömmar. Vävde en del, men det blev aldrig av att det ledde till ett yrke. 


Under vårterminen 1981 gjorde vi en skolresa till Leningrad i Sovjetunionen. Ja, det hette så då.   

Nu heter stan St Petersburg och landet Ryssland.

Det var jätteintressant kan jag lova och det kanske förtjänar ett eget inlägg nån gång.


Här är jag i Leningrad/St Petersburg.

Under sommaren bodde vi hos mina föräldrar i väntan på att få flytta in i ett hus som vi skulle få hyra i Grebbestad. Sommaren 1981 var ganska varm, speciellt augusti och då var jag ju i åttonde månaden så det var tungt ibland.


Här är huset som vi fick hyra från augusti 1981 till juni 1982, sen var vi bostadslösa igen...

 

och här sitter jag i augustivärmen och svettas

I augusti kom också Katrin med sin pojkvän Werner för att hälsa på oss.


Här sitter vi på klipporna vid Sövall utanför Grebbestad.

Huset vi hyrde låg en bit på vägen mot Sövall och vi gick ofta dit ut till klipporna. Barnens far för att fiska och jag för att bara sitta och njuta och filosofera. 

 

   

På den tiden gick det faktiskt att få fisk från klipporna. Oftast var det torsk och det blev färsk fisk till middag, inte dåligt! 


Snart gick vi in i september och jag var ganska så nervös inför förlossningen. Jag hade gått en så kallad profylaxkurs. Det gick ut på att man skulle lära sig avslappning och en speciell andningsteknik under värkarna. 

Hjälpte det mig då? Njaaa...kanske lite, men förlossningen blev ju inte alls som jag tänkt.

Så är det nog ofta.


I nästa inlägg får ni läsa om min första förlossning.

Hoppas ni tycker det är värt att läsa det här...annars får ni väl blunda och titta bort och göra nåt annat....  




  

   

ANNONS
Av Margita - 20 mars 2015 18:30

Det är så mycket bebisar just nu runt omkring mig så jag har fått inspiration till att berätta om mina egna graviditeter och förlossningar.


År 1980 gick jag på Grebbestad Folkhögskola och där träffade jag mina barns far. Vi blev ganska snabbt ett par och redan i september året därpå, alltså 1981 föddes vår son.


Jag misstänkte att jag var gravid nån gång i januari 1981. Det är faktiskt konstigt men jag kände verkligen att något hade hänt i min kropp. Nja, det är väl inte så konstigt förresten.



Tog mig i alla fall till barnmorskan i Tanumshede för att få lämna ett prov. Inga test att hämta på apoteket då inte!   


Det dröjde dessutom några dar innan de kunde se om jag var gravid och en dag under en promenad utmed havet ringde jag från denna telefonkiosk och fick svaret från barnmorskan:

"du är gravid".

 

Bilden är tagen januari 1981 av mig efter att jag ringde. Telefonkiosken finns inte där längre...den stod  utanför Grebbestad, närmare bestämt vid Grönemad.


Det var en lycklig stund även om det också blev en del oro. Barnens far och jag hade bara känt varann några månader....och inte nån av oss hade något jobb. Vi studerade bägge två på folkhögskolan. Åldern hade vi inne, trots allt. Jag var då 29 år och började bli desperat. Ville så gärna ha familj. 

Så på något vis var det faktum att jag skulle bli mor det allra viktigaste för mig just då. Så naivt egentligen. Nu låter det ju helt fel kanske. Bäst att tillägga att jag var väldigt kär i karln också.   


Jag gick vårterminen ut på folkhögskolan men barnens far fortsatte att gå ännu ett år. Så vi fick leva under otroligt små ekonomiska ramar. Det kändes rätt då men så här i efterhand inser jag att jag levde uppe i det blå. Lite mer framförhållning och planering hade inte skadat. Men jag var ett barn av tiden (det glada 70-talet: love, peace and rock n´roll....inget mer behövs liksom.....) och hade jag tänkt då som jag tänker nu så hade jag haft andra förutsättningar ekonomiskt sett. Det är jag helt säker på.


Men två fina barn fick jag i alla fall och de är bland det bästa som hänt mig. Ska jag vara riktigt sann också så är mötet med deras far också ett fint och viktigt minne för mig. Vi var tillsammans i 18 år men sen tog jag initiativ till skilsmässa. Det är en helt annan historia.


Nu är det januari 1981 och jag har just fått veta att jag är gravid!   


Fortsättning följer.....  




VÄLKOMMEN TILL MIN BLOGG!


Hej och kul att du tittar in!
Här kommer du att få träffa mina sibiriska katter och mig.
Vi kommer att prata om det mesta, så välkommen in!

ÖNSKAR ALLA EN TREVLIG STUND I BLOGGEN!  

SAMARBETE MED MIG

Kontakta mig på mejl:

margita.andersson@gmail.com

TRANSLATE MY BLOG

Jag finns på PINTEREST

INSTAGRAM

@measenga

Hitta recept

hittarecept.se

BLOGGERFY

Här är jag listad

BLOGVERTISER

Bloggportalen

BRA MORGONÖVNING!

 

KATEGORIER

Live Traffic

TÄNKVÄRT!

IAKTTAG, LYSSNA, TIG.

DÖM SÄLLAN.

FRÅGA MYCKET.

 

August von Platen

SÅ SANT SÅ......

   

EN TANKE

 

TILL MINNE

Kalle, vår undulat

1988 - 2002

  

PARNINGSTABELL

SIBIRISK KATT - STUDIE

 

SIBIRISK RASSTANDARD ENL. OLIKA FÖRBUND

Sök i bloggen

För ett år sen

GAMMALDAGS BILDER!

 

BLOGGAR JAG BESÖKER

KATTLÄNKAR

SCRAPBOOKING

MINDFULNESS/panikångest

Andra intressanta länkar

Länkar

Blogtoplist

Arkiv

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ S*SENGA'S  SAMMELSURIUM med Blogkeen
Följ S*SENGA'S  SAMMELSURIUM med Bloglovin'

RSS

Statistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se