Återkommer ikväll med inlägg när solen nästan gått ner. Nu ska jag ta vara på varje sekund. Ha en skön fredag!

Varje natt så antingen ligger han redan där och väntar eller också kommer han och lägger sig när jag är färdig med kvällsbestyren och äntrar sängen. Sen ligger han bredvid mig hela natten och snusar, ibland hamnar tassen på min axel eller på huvudet och jag - jag bara njuter!   Han snarkar förresten ibland, som en "äkta" partner, så vi snarkar ikapp, Algot och jag!

Titta här så fin han är! Lille bubben, som dottern kallar honom.

Har man jobbat en hel dag på Gårdscafét i Borås Djurpark, då kan det se ut så här:

  Pojkvännen Ando var däremot vaken och fick hjälp av Agnes att surfa på nätet:

Jag förstår verkligen det där med att man inte vill lämna bort sina älsklingar, men....

Detta är funderingar jag fått nu eftersom jag går G2-kursen hos PawPeds.

Saken är den att för att katten, t.ex den fertila honkatten, ska må bra, så ska hon ha ca en kull om året. Det betyder ju för min del att när Agnes och Alice "gjort sitt" om ca 4 år, då har jag 3 kastrater hemma och ingen avel (som jag vill hålla på med). Lösningen är då att jag behåller en kattunge från någon av mina kullar. Men att ha 4 katter här hemma är nog absolut max. Så när den kattungen har "gjort sitt" står jag där med 4 kastrater och ingen avel. Lösningen då kan ju vara fodervärd förstås.

Jaja, det löser sig på ett eller annat sätt.

Det där med att omplacera en katt förresten. Katten klarar en sån omställning mycket bättre än vi vill tro   Om den inte görs när katten är för gammal. Naturligtvis ser man till att den hamnar i ett gott hem. Tyvärr är det så att vi inte är de enda för katterna, fast vi gärna vill tro det. Det finns många bra hem därute som gärna vill ta hand om en kastrat. Då ska man också veta att det är bättre för katten att få komma till ett hem och vara ensamkatt än att vara en i en grupp med fertila katter. Det kan vara stressande för en katt, mest ur hälsosynpunkt faktiskt, eftersom kattens immunförsvar inte är gjort för att leva i grupp. Även om de faktiskt kan komma överens så är det inget idealtillstånd med andra ord.

Själv vet jag inte om jag klarar av att omplacera. Men en sak vet jag. Det är jag som inte klarar av att skiljas från dem. Katterna däremot skulle klara av att skiljas från mig. En bister sanning   

inte alls lätt det där med avel.   

Jag har till min stora sorg förstått att ska jag kunna driva avel under en längre tid så måste omplacering av katter ingå som ett (tråkigt!) moment.

Det säger sig ju självt att när jag använt mina avelshonor, Agnes och Alice, så är aveln slut. Om jag inte sparar några honor från kullarna förstås. Men läget tycks ändå bli så att nån gång måste någon omplaceras. Det är verkligen inget jag vill, jag är för fäst vid mina katter. Samtidigt är jag så intresserad av avel och vill verkligen föda upp Sibbar.

En uppgift i kursen är att redogöra för mina egna ramar för aveln. För att se om det överhuvudtaget fungerar i praktiken. Det hela är matematik förstår ni!   

När jag inte suttit vid datorn och pluggat genetik så tog jag idag en tur till djurparken i Borås. Dottern min jobbar på gårdscaféet där och jag tog mig en grillad ciabatta med pesto. Gott.

Det var mycket folk i parken. Undrar om de frös som jag. Det var kallt i vinden.

    Suddigt värre....  

Våren är min absoluta favoritårstid! Även hösten men våren är speciell med ljuset, allt som spirar och alla livsandar som vaknar. Härligt!

Varje år är det lika fantastiskt att följa trädgården och uppleva hur det gröna utvecklas från små, små knoppar till stora vackra blommor. Visst är det fantastiskt!

I min lilla trädgård blommar det en hel del just nu. Älskar de små krokusarna som hälsar våren välkommen.

Speciellt vackert tycker jag det är med gul krokus mot de rödlila bladen. Måste skaffa fler gula krokuslökar till hösten   Här är de gula krokusarna ihop med rödbladig revsuga och rödbladig alunrot. Lite senare blir det små blå blommor på revsugan.

    De här söta botaniska krokusarna blommar för fullt. Ser ni myran   

  Några andra tidiga vårväxter jag älskar är de små ljuvliga irisarna. De är helt bedårande!

  En sån underbar påskdag! Jag har njutit hela dan, plockat i trädgården, klippt ner det gamla riset, klippt lite på rosorna. Detta är det bästa jag vet! Skulle kunna ha en STOOOR trädgård!

Fick sällskap en liten stund av grannens 10-åriga dotter. Hon frågade mig: "får jag komma in till dig i din trädgård? Det är så mysigt här för du har så många blommor". Visst fick hon komma in - hon är lika mysig som blommorna!! Hon sade också: "jag tycker om att se när du jobbar i trädgården".

Barn är helt underbara!   

Idag har jag haft en barnfamilj här som har sniffat och fått med sig pälshår hem. Pappan i familjen är allergisk och det var ju onekligen spännande att se om det blev nån reaktion.

Tyvärr blev det så efter en stund, men inte lika häftigt som det brukar bli. Så jag har lovat att de får komma hit fler gånger, om de vill.

Det gör verkligen ont i hjärtat när människor som älskar djur och vill ha husdjur, måste avstå pga allergi.   

Sibbarna är ju kända för att många allergiker tål just denna ras. Tyvärr gäller det långt ifrån alla.

Vill önska alla mina läsare en riktigt

SKÖN PÅSK!