Den här dan idag har jag fruktat lite ett tag....

Här satt jag, väldigt lugn ändå....men också ganska bestämd att ingen ska minsann få skära i mig!   

Kungälvs sjukhus, kirurgmottagningen....en böld hade jag själv bestämt att jag ville ta bort, men jag fegade ur på plats!!!!     

Hmmm....men efter att jag fått veta att det INTE är cancer (som jag grunnat på) och att det INTE är farligt (som jag lite undrat över om det kanske kan utvecklas till cancer, men det kan det INTE) så då återstår om jag vill lida en gång om året med att en böld blossar upp och det bestämde jag mig för fort som ögat! I värsta fall kan man tömma den på var när den är som värst....låter ju för bedrövligt, det vill jag inte heller tänka på. Nej, jag lider hellre, så länge jag vet att det inte är farligt. Sån är jag eller sån har jag blivit efter mina panikattacker. Var absolut inte sån innan! Då kunde de få göra nästan vad som helst med mig, men inte nu!! 

Så här vackert blommar ett träd utanför huset just nu!

Våren är i full gång, det går bara så snabbt! Kan vi inte sakta ner lite?! 

Idag har jag två saker jag måste göra:

gå på mammografiundersökning (för första gången sen min bröstoperation är det bara vanlig undersökning, härligt på ett sätt!)

sen ska jag inhandla lite grejer när jag ändå är i stora staden Kungälv.   

Behöver stövlar i detta nordiska klimat. Har bara fodrade vinterstövlar och dem blir alldeles för varma nu under sommaren. 

That´s about it!

Om vädret tillåter kanske jag tar en sväng om odlingen men jag misstänker att det kommer att regna idag. Det är i alla fall vad SMHI lovat och de brukar ha rätt tycker jag.

På onsdag har jag en lite nervig sak som väntar mig. uuuuu

Jag har en böld på min överarm som inte är farlig men jag vill ha bort den så jag får skylla mig själv.   

Vet inte om den tas bort på onsdag eller om den bara ska tittas på. Det får jag se, jag är annars lite nervös för detta. Sånt har aldrig bekymrat mig förut men nu känns det inte så roligt. 

Veckan avslutas med något mycket roligare. Caelyn ska på sitt livs första utställning!

Mer om det senare.

Ska jag på utställning??!? Jag löper ju, jag vill hellre träffa en kille!! 

Nu är jag trött! Så där härligt trött ni vet som man blir efter kroppsarbete. Jag gillar verkligen den tröttheten. 

Jag åkte iväg tidigt idag till odlingen. Det var ingen där när jag kom, desto fler när jag sen åkte hem mitt på dan.

Det är skönt att vara själv där ibland. Jag får liksom mer gjort då. Annars kan det bli mycket tjatande med folket, men det är också roligt. Fast ibland vill jag få saker gjort medan det är väder för det.

Idag satte jag lite mer lök, den här gången röd lök. Satte även ner plantor jag köpte på växtmarknaden.

Purpelkål, mexikansk tagetes, citronverbena, en stor rejäl akleja och en purpurklätt.

Detta får bli ett experiment med dessa växter. Vet inte hur de kommer att trivas.

Jorden är ganska tung lerjord och jag har blandat in lite barkmull men det skulle ävan behövas sand.

Det är ett långsamt projekt, som alltid när det gäller trädgård.

Till slut ska väl jorden bli något mer lättarbetad - om 5 år.....  

Under tiden får jag väl sätta en massa rosor, de älskar ju den typen av jord.

På vägen till min odling passerar jag ett villaområde och just nu blommar buskarna, så överdådigt vackert!

Syns inte så bra på bilden, men det är en magnolia till vänster. Lila.

I mamma och pappas trädgård blommar nu häggmispeln för fullt. En höjdpunkt varje försommar!

På eftermiddan innan regnet kom har jag fixat lite på balkongen och katterna älskar verkligen att vara med mig därute. Obs! Jag har koll på Caelyn när hon står så där!   Jag släpper henne inte ur sikte en sekund. Min dröm är att kunna näta in så att jag kan ha balkongdörren öppen och katterna kan gå in och ut som de vill. 

det verkar som om 1950-talet håller i sig vad gäller popularitet. Konstigt egentligen....finns det inget nytt att komma med....eller varför är vi så retro för det mesta? 

På 50-talet var det ju verkligen nytt, likaså på 60-talet. Det var väl på 2000-talet vi började titta bakåt?

Lustigt.

Nåja, det är som det är. 

50-talet är i alla fall min barndom. Jag är född 1952. Det var nog en väldigt harmonisk tid att växa upp i.

Ja, inte helt och hållet förstås. Inom politiken pågick ju kalla kriget mellan öst och väst och i Ungern var det uppror 1956. Vid den tiden kom det många ungrare till Sverige som flyktingar.

Men överlag upplevde jag det som en lugn tid. Folk var glada och nöjda och såg framåt. 

Samhället blev mer och mer modernt och det byggdes som aldrig förr. Nya förorter smälldes upp i rasande fart, på gott och ont.

Själv är jag uppväxt i centrala Göteborg men när förorterna började byggas flyttade vi till supermoderna Kortedala och senare till Biskopsgården (som förföll och blev ett riktigt fattigsverige).

Här är lite bilder från tiden vi bodde i Kortedal.

Vi smaskar glass vid Kortedala torg. Jag till vänster,  mamma och min lillasyster.

Här är vi på promenad. Jag till vänster, pappa och lillasyster.

Visst är det underbara kläder! Mamma sydde och stickade ALLA kläder!!

På den här bilden är jag yngre än vid de förra. Skulle tro det är från 1955....jag var ganska så storvuxen som liten.   Pappa läser saga för mig.   

det verkar som om 1950-talet håller i sig vad gäller popularitet. Konstigt egentligen....finns det inget nytt att komma med....eller varför är vi så retro för det mesta? 

På 50-talet var det ju verkligen nytt, likaså på 60-talet. Det var väl på 2000-talet vi började titta bakåt?

Lustigt.

Nåja, det är som det är. 

50-talet är i alla fall min barndom. Jag är född 1952. Det var nog en väldigt harmonisk tid att växa upp i.

Ja, inte helt och hållet förstås. Inom politiken pågick ju kalla kriget mellan öst och väst och i Ungern var det uppror 1956. Vid den tiden kom det många ungrare till Sverige som flyktingar.

Men överlag upplevde jag det som en lugn tid. Folk var glada och nöjda och såg framåt. 

Samhället blev mer och mer modernt och det byggdes som aldrig förr. Nya förorter smälldes upp i rasande fart, på gott och ont.

Själv är jag uppväxt i centrala Göteborg men när förorterna började byggas flyttade vi till supermoderna Kortedala och senare till Biskopsgården (som förföll och blev ett riktigt fattigsverige).

Här är lite bilder från tiden vi bodde i Kortedal.

Vi smaskar glass vid Kortedala torg. Jag till vänster,  mamma och min lillasyster.

Här är vi på promenad. Jag till vänster, pappa och lillasyster.

Visst är det underbara kläder! Mamma sydde och stickade ALLA kläder!!

På den här bilden är jag yngre än vid de förra. Skulle tro det är från 1955....jag var ganska så storvuxen som liten.   Pappa läser saga för mig.   

Idag har det verkligen varit varmt!
Gick en kvällspromenad, så skönt.
Imorgon blir det mer inköp av plantor.

Det finns en underbar katt i Japan? som heter Maru.

Här visar han upp vad alla katter verkar älska mest av allt: kartonger av olika storlekar!!