Förstår inte varför matte inte kan låta mig träffa en söt kille??! Varför ska det vara så svårt att fatta??   Ser hon inte hur sugen jag är! Det hjälper ju inte att hon ger mig de där äckliga pillren.    Jojo, jag sväljer dem, men min längtan efter att få bli mamma är större! Jag vill, jag vill bli mamma NU! 

Matte: Stackars Agnes. Hon måste vänta till hösten. Hoppas hon klarar det och är lika sugen då.  

Om man är något insatt i genetiken så inser man att den vargstam som finns kvar här i Sverige tål absolut inte att man bedriver jakt på detta djur! Eller har vargar ett annat system eftersom det tillåts jakt på dem?   

Knappast inte. Den vargstam som finns här är redan inavlad och att man nu skjuter flera individer förbättrar knappast situationen.

Om vi vill ha vargen kvar, och det vill vi väl?, så måste vi värna om djuret, se till att utöka stammen och bredda den genetiska basen. Det har ju faktiskt gjorts men så går man och skjuter av individer! Då är ju det arbetet förstört!

Nej, ge vargen en chans, tycker jag.

Läs mer här.

Jag ger mig!!

Sötnos!!

...när jag sorterar, slänger och säljer.

Har liggandes flera inramade foton, bland annat ett av min morbror. Han hette Nils och var gift med min moster Esther (min "äkta" moster, alltså min mammas syster). De blev ett par först efter att de båda blivit en bit över 60,  fast de hade lekt med varann som barn.   Nils var född och uppväxt på ön Hällsö precis utanför det lilla samhället Havstenssund, som ligger längst ut på en udde, i Bohuslän. 

Min moster, som var äldst av syskonskaran där min mamma är yngst, föddes i Grebbestad som bara ligger några kilometer från Havstenssund.

Nils levde på fiske. Han fiskade hela sitt liv och den dan han inte kunde gå ut med båten, då var det slut, så sa han själv. Det blev så också. Han älskade sin båt, havet och naturen. Jag fick äran att följa med på flera fisketurer (fast en kvinna i båten egentligen betyder otur, enligt gammal tro bland fiskarna) och varje gång pekade han ut sitt kära Hällsö och alla andra öar runt omkring. Han var lyrisk om våren när det började grönska. "Se så vackert det är, sa han, nåt vackrare än det här finns inte!". Det var så härligt att höra hur han uppskattade sin boplats, han älskade verkligen sin hemtrakt. Det gjorde jag också och gör fortfarande. Det är något magiskt med att befinna sig i en båt och lufsa runt på vågorna, höra måsarna skrika och njuta av alla färger och former på klipporna. Fullständig lycka för mig! 

Jag hittade den här tavlan i gömmorna. Nils i sin älskade båt och sina hummertinor. 

Nu till min reflektion. Min mammas släkt kommer från Grebbestad. Det var enkla människor som levde på vad havet gav och även en del jordbruk. Pengar hade man inte mycket av, utan man levde på det som naturen gav, i princip . De bodde i hus de oftast byggt själva. I fiskesamhället låg de tätt, tätt. På landsbygden blev det naturligt mer mark emellan husen. Man var alltså mer eller mindre fattig på pengar men rik på andra sätt: närheten till havet som de bofasta respekterar och älskar högt, en underbar natur för övrigt, egna hus där man ofta upplät en hel våning eller flera rum till sommarboende för att dryga ut kassan. Så var det fortfarande på 50, 60-talen när jag växte upp.

Sen vad händer? Pengastinna turister börjar köpa upp fler och fler av husen. Priserna stiger och ingen infödd har längre råd att köpa husen nära havet. 

Så det som förut var en vanlig enkel människas liv har plötsligt blivit nästan ouppnåeligt för en vanlig människa. Nu måste du vara löjligt rik för att kunna leva nära havet. Det hela är rätt sorgligt tycker jag. 

Nedan en bild på huset som min morfars far byggde på 1800-talet. Det ligger på Otterön strax utanför Grebbestad. Min mamma växte upp där. 

Numer tillhör huset en sommarturist......

Det blir inget besök hos NikkiBells idag   Bilen som skulle skjutsa mig och dottern har behagat att gå sönder och ska man förlita sig på kommunikationer mellan Målsryd och Borås utkanter åt andra hållet, en lördag, ja, då hade det inneburit flera timmars väntetid i Borås.....så besöket får vänta tills bilen varit hos bildoktorn och mår bättre!   Det är ju ingen brådska.....men jag längtar efter att få gosa och busa med en lappis!!!!

Matchar varann!   

Var med och protestera mot vargjakten i Sverige. Här är en länk där du kan skicka ett protestbrev och här är en sida där du kan läsa mer.