S*SENGA'S  SAMMELSURIUM

Inlägg publicerade under kategorin Mina katter

Av Margita - 20 oktober 2012 16:46

Det är något därute som är väldigt frestande!

   

Hmmm....

det var visst en skata....som var svår att fånga på bild och ännu svårare att fånga för mina katter.....  

 

ANNONS
Av Margita - 18 oktober 2012 08:42

Just nu är det fullständig harmoni bland mina katter och jag njuter av det!

När de inte sover tillsammans så leker de tillsammans!   

Mina fina katter, vad jag är glad att ni finns och förgyller mitt liv!   


Mamma katt längst bort, närmast Agnes och Caelyn

 



Agnes med Caelyn. Agnes har tassen över Caelyn   




       



Caelyn


Mamma katt, Alice


   

ANNONS
Av Margita - 8 oktober 2012 15:33

Lilla Caelyn verkar inte sakna Calypso någonting!   Det är ju som det ska vara. Katter lever verkligen i nuet, och det är nog just därför de är så bra att leva med för såna som mig (som gärna tänker katastroftankar). 

Hon leker som vanligt och skuttar runt och utforskar. Leken blir lite annorlunda nu. Ingen Calypso som tävlar om bollen.....  Ibland faller även Agnes och Alice in i leken och jag med förstås. Caelyn har också visat mer av sig själv nu tycker jag. Hon är en filosofisk flicka som gärna sitter och tittar länge på något. Igår upptäckte hon att det finns en härlig viloplats vid elementet i vardagsrummet. 

 

Hon har även lärt sig att komma upp till fönsterkarmen så nu sitter hon där och tittar ut på hösten där löven singlar ner och växterna på min balkong rör sig i vinden. Spännande!   

     

Av Margita - 23 september 2012 17:13

Jag som uppfödare tycker det är riktigt roligt att hålla kontakten med köparna av mina kattungar. Dels för att få vara med och se hur kattungarna utvecklas men också för att det är trevligt att träffas och prata katt - och annat!   

Idag var en sån första träff. Två av mina köpare kunde komma och jag hoppas på fler nästa gång!  

För fler träffar blir det!

Vi kör med knytkalas och hej och hå, vad mycket mat det blev!!!   

För ett helt kompani. Det blir till att bjuda grannar och familj imorgon! 

Men gott var det och trevligt sällskap var det och katt pratades det!   

Dessutom fick jag hjälp av två starka kvinnor, Arams och Calypsos mattar, med att skruva fast mitt klösträd ordentligt vid taket!

Tack för det!! 

Här sträcks och jobbas det! 

 

Jag hade gjort en långpanna med grekisk rödlökspaj med tsatsiki. Vet inte om jag trodde att det skulle komma 100 personer.....  

 

Dessutom olika goda pastasallader och annat smått och gott!

 

Glada gänget!   

,    


Av Margita - 30 augusti 2012 19:17

Det här med avel kan vara ganska så tröttande men det vägs upp helt och hållet av att det är ett magnifikt äventyr. Så givande, spännande och otroligt roligt. Men också ansvarsfullt!

Det är inte bara "att ta en kull". Man måste vara insatt i hur katten fungerar, varför jag vill ta en kull, veta hur en kattförlossning går till, veta hur man hjälper kattmamman med kullen. Vidare måste man veta att det kostar pengar att sätta fler kattungar till världen. För dessa kattungar ska få den allra bästa vård och hjälpas till familjer som tar hand om dem på bästa sätt.

De ska registreras, vaccineras, chip-märkas, försäkras och genom en veterinärbesiktning förklaras friska (förhoppningsvis) -  förutom att ha fått den bästa omvårdnad den första tiden som innebär att kattungen får kärleksfull uppmärksamhet från både kattmamma och människor, bra mat, lek och bus. Dvs de ska socialeras så att de blir glada sällskapskatter. 

Här hemma har jag nu en gosig kastrerad honkatt. Så har jag Alice som är mamma till kullen. Henne funderar jag mycket över. Ska jag ta en kull till på henne eller inte??

När jag tänker så här "jag kastrerar henne" så gör jag nog det mest för min egen skull. Jag kan vara ganska så nervös när det är dags för kattförlossning (men vem är väl inte det?) Alices första förlossning gick jättebra, inga som helst komplikationer och Alice har alltid varit en jättebra mamma.

Hennes andra förlossning var nog helt ok egentligen. Att det blev kejsarsnitt berodde mest på min nervösa läggning. En av ungarna i den kullen klarade sig inte, vilket inte är helt ovanligt.

Men Alice skrek väldigt mycket när den förste föddes. Vilket skrämde mig lite. Men nu har jag hört mig för och läst på lite mer och funderar och tänker......det att mamma katt skriker och "beter" sig när kattungen föds behöver inte vara något som är "fel", det är kattens sätt att klara av förlossningsarbetet. Det vet vi ju hos människor att en del är helt tysta, andra "beter" sig och skriker och står i. 

Saken är den att jag tagit illa vid mig av att Alice skrikit (det gjorde hon vid hennes nuvarande kull också) men det behöver inte vara något fel, utan helt normalt. I det läget har jag tänkt mänskliga tankar om Alice - "jag kasterar henne för att JAG inte orkar höra hennes skrik". Ok, det är ju helt förståeligt att jag skulle kastrera henne men sett ur avelsperspektivet är det kanske inte nödvändigt.

Alice har en väldigt fin linje bakom sig (alltså, släktingar som är friska och rastypiska) och den linjen är värd att fortsätta få gå vidare. Att ta en fjärde kull är alls inte fel. Frågan är egentligen om jag klarar av det, rent känslomässigt. Hänger ni med?   

Alice njuter av sina kattungar så där är det inga problem. 

OM jag väljer att låta Alice få en kull till, DÅ blir det hennes sista och idealet är om hon kan träffa någon sen höst 2013. Så blir det (förhoppningsvis) Caelyns tur året efter.

När jag letade efter information om kattförlossningar hittade jag denna sida. Mycket intressant!

Hihi, förstår ni? Här sitter jag och bloggar och tänker på min nästa kull när jag redan har en här hemma. Men det är som ett gift! Jag är beroende bara för att det ger mig så mycket: kunskap, utmaningar, kontakt med trevliga människor, bekantskap med nya människor och INTE MINST, äran av att få njuta av supergulliga gosiga små kattungar den allra första tiden i deras liv.   

Här är en av Alices släktingar:

Morfar:

Timofej from Russian Kings of Siberian Forests

 

Foto: Eva Gunnarsson, Nikopejas uppfödning

 

Nuvarande kulls farfars far:

Bagrat Siberian Squills

 

Foto: Siv Sjögren.

Uppfödare Zora Fresova, Slovakien:

Siberian Squills.

Visst är det helt underbara katter!? 

 




Av Margita - 28 augusti 2012 17:24

Alice löper!!     

Har sovit för lite i natt, trodde först hon var orolig för något tills jag förstod att hon faktiskt har varit i förlöp flera dar och nu är hon i höglöp.

Åhåjaja!! Bara att försöka stå ut.

Det är inte alls ovanligt att honan löper om så här när hon ännu har kull. Men lite jobbigt är det tycker jag. Hon är väldigt högljudd och det går verkligen inte att undgå att hon löper!  

   

Nä, nu lägger jag mig för att sova matte! Det kommer ju inga granna killar hit i alla fall! ;)

VÄLKOMMEN TILL MIN BLOGG!


Hej och kul att du tittar in!
Här kommer du att få träffa mina sibiriska katter och mig.
Vi kommer att prata om det mesta, så välkommen in!

ÖNSKAR ALLA EN TREVLIG STUND I BLOGGEN!  

SAMARBETE MED MIG

Kontakta mig på mejl:

margita.andersson@gmail.com

TRANSLATE MY BLOG

Jag finns på PINTEREST

INSTAGRAM

@measenga

Hitta recept

hittarecept.se

BLOGGERFY

Här är jag listad

BLOGVERTISER

Bloggportalen

BRA MORGONÖVNING!

 

KATEGORIER

Live Traffic

TÄNKVÄRT!

IAKTTAG, LYSSNA, TIG.

DÖM SÄLLAN.

FRÅGA MYCKET.

 

August von Platen

SÅ SANT SÅ......

   

EN TANKE

 

TILL MINNE

Kalle, vår undulat

1988 - 2002

  

PARNINGSTABELL

SIBIRISK KATT - STUDIE

 

SIBIRISK RASSTANDARD ENL. OLIKA FÖRBUND

Sök i bloggen

För ett år sen

GAMMALDAGS BILDER!

 

BLOGGAR JAG BESÖKER

KATTLÄNKAR

SCRAPBOOKING

MINDFULNESS/panikångest

Andra intressanta länkar

Länkar

Blogtoplist

Arkiv

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ S*SENGA'S  SAMMELSURIUM med Blogkeen
Följ S*SENGA'S  SAMMELSURIUM med Bloglovin'

RSS

Statistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se